Rita egen situationsplan – så gör du

Det går utmärkt att rita sin situationsplan själv – det kräver ingen arkitekt, bara noggrannhet. Här är hela arbetsgången som beskriver vad du behöver, i vilken ordning, och vad kommunen kontrollerar när handlingen kommer in.

Uppdaterad 2026-08-28. Din kommun är beslutande instans – kontrollera alltid checklistan för din ärendetyp.

Steg 1: Skaffa rätt kartunderlag

En situationsplan ritas ovanpå ett kartunderlag med fastighetsgränser – inte på ett tomt papper. För enklare åtgärder räcker oftast ett utdrag ur kommunens kartdatabas (kallas ofta enkel karta eller kartutdrag); vid större åtgärder kan kommunen kräva en nybyggnadskarta, som bara kommunen kan ta fram. Vilket underlag som krävs för just ditt ärende står i kommunens checklista – läs vår genomgång av karttyperna och när nybyggnadskarta behövs innan du beställer. Räkna med viss leveranstid från kommunen, och en avgift för nybyggnadskarta enligt kommunens taxa.

Steg 2: Bestäm skala och rita underlaget i den

Småhusärenden ritas normalt i skala 1:400 eller 1:500. Kartutdraget du får levereras ofta i en annan skala, så första hantverksmomentet är att få underlaget till rätt skala – och verifiera det: mät en känd sträcka (till exempel en tomtgräns med angivet mått) med linjal och räkna om. I 1:400 är 1 mm på papperet 0,4 m i verkligheten. Hur skalor, skalstock och utskrift hänger ihop finns i detalj på skalsidan.

Steg 3: Rita åtgärden med verkliga mått

Rita det du ska bygga med dess verkliga mått omräknade i skalan – ett förråd på 4,5 × 3,3 m blir 11,25 × 8,25 mm i 1:400. Använd linjal och rita med skarpa hörn; frihand underkänner sig självt. Konventionen är att den nya åtgärden ritas med kraftigare linje (ofta i rött) så att den skiljer sig från befintliga byggnader, som ritas i tunnare, grå kontur. Bygger du till: rita tillbyggnaden mot husets fasadliv, inte fritt.

Steg 4: Måttsätt – byggnaden och avstånden till gräns

Sätt ut åtgärdens bredd och längd som mått med måttlinjer, och måttsätt sedan avstånden från åtgärden till tomtgränserna – vinkelrätt mot gränsen, det är så kommunen mäter. Avstånd under 4,5 meter till gräns är särskilt viktiga att redovisa: där kan utökad lovplikt gälla, och grannens medgivande måste sedan december 2025 alltid vara skriftligt. Trånga mått (under ett par millimeter på papperet) ritas utflyttade med hjälplinjer så att siffrorna går att läsa.

Steg 5: Komplettera med det formella

• Fastighetsbeteckning och kommun
• Norrpil – och rita gärna med norr uppåt
• Angiven skala och skalstock (avslöjar felaktig utskriftsstorlek)
• Teckenförklaring: vad som är nytt, befintligt och fastighetsgräns
• Datum, och vem som upprättat handlingen
• Kartunderlagets källa och uttagsdatum

Steg 6: Kontrollera som en handläggare

Innan du skickar in: lägg linjalen på ritningen och kontrollmät. Stämmer det ritade med måttsiffrorna? Stämmer skalstocken? Framgår alla avstånd till gräns? Är alla befintliga byggnader med? Det är i de kontrollerna hemmagjorda situationsplaner brister – ritningen ser rätt ut men tål inte mätning, och då kommer begäran om komplettering med veckor av väntetid som följd.

Beskrivningen av vad handläggare kontrollerar är redaktionell och bygger på kommunernas publicerade checklistor för situationsplaner i allmänhet – inte på någon enskild kommuns beslutspraxis.

Verktyg: papper eller program?

Linjal, skalstock och en bra penna räcker – handritade situationsplaner godtas när de uppfyller kraven ovan. Ritprogram (CAD eller enklare ritverktyg) ger skarpare resultat men flyttar arbetet till att lära sig verktyget och att få utskriften skalenlig. Räkna med några timmar första gången, oavsett metod, plus väntetiden på kartunderlaget.